0224-43 05 85           info@fawtech.se
 
dropp bild

Nitrit

Vad är Nitrit?


Nitrit (NO₂⁻) är en kemisk förening som består av kväve och syre. Det är en negativt laddad jon (anjon) som bildas när kväveföreningar som nitrat (NO₃⁻) omvandlas under anaeroba förhållanden, ofta genom bakterier i marken eller vatten. Nitrit är vanligt förekommande i gödselmedel och avloppsvatten men kan även bildas vid förbränning av fossila bränslen.


Effekten av höga halter av Nitrit i dricksvatten


Höga halter av Nitrit i dricksvatten kan ha allvarliga hälsorisker, särskilt för spädbarn och småbarn. Här är några av de viktigaste effekterna:

  • Methemoglobinemi (blå baby-syndromet): Spädbarn under sex månader är särskilt känsliga för nitrit. När de dricker vatten med höga nitritnivåer omvandlas hemoglobinet i deras blod till methemoglobin, vilket inte kan transportera syre effektivt. Detta kan leda till syrebrist och ge symtom som blåaktig hud, särskilt runt munnen och på naglarna. I svåra fall kan detta vara livshotande.
  • Risk för cancer: Nitrit kan omvandlas till nitrosaminer i kroppen vilket är cancerframkallande ämnen. Långvarig exponering utav för höga halter av nitrit och nitrosaminer har kopplats till ökad risk för vissa typer av cancer, särskilt i mag-tarmkanalen.
  • Kardiovaskulära problem: I mycket höga nivåer kan nitrit ha negativa effekter på hjärt- och kärlsystemet genom att påverka syretransporten negativt i blodet. Detta kan särskilt vara problematiskt för personer med redan nedsatt hälsa eller hjärtproblem.
  • Andra hälsorisker: Hög nitritnivå kan också påverka immunsystemet och skapa andra långsiktiga hälsoproblem.

Hur upptäcker man Nitrit i dricksvatten?


Förutom vattenanalys kan det vara svårt att upptäcka Nitrit i dricksvatten utan professionell hjälp eftersom Nitrit inte har någon märkbar smak, lukt eller färg. Men det finns några indirekta varningssignaler och faktorer som kan indikera att nitritnivåerna är förhöjda


  • Blåaktig eller gråaktig hudfärg (cyanos), särskilt runt läppar och naglar.
  • Andningssvårigheter eller snabb andning.
  • Trötthet och slöhet.
  • Muntorrhet eller illamående.

Även om Nitrit inte har någon egen smak eller lukt, kan förändringar i vattnets smak och lukt indikera en allmän försämring av vattenkvaliteten, vilket i vissa fall kan vara relaterat till föroreningar som nitrit. Vid misstanke om Nitrit i dricksvattnet så rekommenderar vi att ta en vattenanalys:



Att åtgärda Nitrit i dricksvatten


Att rena brunsvatten från Nitrit kan vara en utmaning med det finns flera metoder för att reducera halterna av Nitrit. Här är några av de vanligaste reningsmetoderna:


Omvänd Osmos (RO)


Omvänd Osmos är en mycket effektiv metod för att ta bort Nitrit från dricksvatten. Denna teknik använder ett semipermeabelt membran för att filtrera bort föroreningar som till exempel Nitrit. Vattnet pressas genom membranet och bara rent vatten passerar igenom medans föroreningarna inklusive nitrit, avlägsnas.


Vattenfilter med jonbytarmassa


Jonbytarteknik kan användas för att ta bort både nitrat och nitrit genom att ersätta de skadliga nitrit- eller nitratjonerna med mindre skadliga joner, som klorid. Det fungerar genom att vattnet passerar genom en jonbytarmassa som fångar upp nitritjoner och byter ut dem mot andra joner.


Destillering


Vattnet kokas upp och ångan kondenseras tillbaka till rent vatten, vilket lämnar Nitrit och andra föroreningar kvar. Mycket effektivt men energikrävande och långsamt.



3 snabba om Nitrit


 

Är Nitrit farligt?

Ja. Nitrit i dricksvatten kan vara farligt för små barn och spädbarn. Nitrit kan störa syretransporten i blodet negativt genom att omvandla hemoglobin till methemoglobin, vilket kan leda till syrebrist i kroppen.

 

Hur skyddar jag mig från Nitrit?

Genom att ta regelbundna vattenanalyser och sätta in vattenrenande åtgärder vid förekomst av höga halter. En relativt billig och säker åtgärd är Omvänd Osmos (RO).

 

Vad kommer Nitrit ifrån?

Nitrit är vanligt förekommande i gödselmedel och avloppsvatten och kan även bildas vid förbränning av fossila bränslen



Texten uppdaterades senast: 2025-03-27